Under det mörka vinterhalvåret är det många av oss som funderar på om vi får i oss tillräckligt med D-vitamin. Det skrivs spaltmeter om detta ”solskensvitamin”, och det är lätt att gå vilse bland larmrapporter och reklam för kosttillskott.
Men vad säger egentligen experterna? Behöver alla knapra piller, eller räcker det med en laxbit då och då? Här reder vi ut vad som gäller.
Varför är D-vitamin så viktigt?
D-vitamin är unikt eftersom det egentligen fungerar mer som ett hormon än ett vitamin i kroppen. Dess viktigaste uppgifter är att:
- Reglera kalkbalansen: Det hjälper kroppen att ta upp kalcium, vilket är avgörande för ett starkt skelett och friska tänder.
- Stötta immunsystemet: D-vitamin bidrar till att immunförsvaret fungerar normalt och kan hjälpa till att bekämpa infektioner.
D2 eller D3 – spelar det någon roll?
D-vitamin förekommer främst i två former: D2 och D3. D3 är den form som kroppen själv producerar via solljus och är den form som oftast rekommenderas i kosttillskott, eftersom den generellt höjer och bibehåller D-vitaminnivåerna mer effektivt.
Var hittar vi D-vitamin?
Vi får i oss D-vitamin på två huvudsakliga sätt: via solen och via maten.
1. Solen – den bästa källan (på sommaren)
När solens strålar träffar huden bildar kroppen eget D-vitamin. I Sverige är solen dock bara tillräckligt stark mellan maj och september. Under vinterhalvåret (oktober till april) står solen för lågt för att processen ska starta, och då måste vi lita helt på maten eller kroppens lagrade depåer.
2. Maten – här finns vitaminet
För att täcka behovet via kosten bör du äta:
- Fet fisk: Lax, sill, makrill och sardiner är överlägsna källor.
- Berikade livsmedel: Mjölk, fil, yoghurt, växtbaserade drycker (havre/soja) och margarin är ofta berikade.
- Ägg och kött: Innehåller också D-vitamin, men i mindre mängder.
Vem behöver kosttillskott?
För de flesta som äter varierat och är ute i solen på sommaren behövs oftast inga tillskott utöver det vanliga. Men vissa grupper rekommenderas att ta extra D-vitamin året runt eller under vinterhalvåret:
- Alla barn upp till 2 år.
- Äldre över 75 år.
- Personer som inte äter berikade produkter eller fisk.
- Personer som bär heltäckande klädsel utomhus.
- Personer med mörkare hudfärg (det krävs mer solstrålning för att bilda vitaminet i pigmenterad hud).
Kan man ta för mycket?
Ja. D-vitamin är ett fettlösligt vitamin, vilket innebär att överskott lagras i kroppen istället för att kissas ut. Extremt höga doser under lång tid kan leda till för höga kalciumnivåer i blodet, vilket kan skada njurarna.
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har satt en övre säker gräns för vuxna på 100 mikrogram (4000 IE) per dag. Det finns sällan anledning att ligga på dessa nivåer om inte en läkare har ordinerat det vid konstaterad brist.
Sammanfattning
För de allra flesta friska vuxna räcker det att äta fisk ibland och välja D-vitaminberikad mjölk eller matfett. Känner du dig osäker, eller tillhör en riskgrupp, kan ett tillskott på 10–20 mikrogram under vinterhalvåret vara en bra livförsäkring för hälsan.
Källor och vidare läsning
För den som vill fördjupa sig har jag använt följande trovärdiga källor för detta inlägg:
- Livsmedelsverket: D-vitamin – råd och rekommendationer – Den primära källan för svenska näringsrekommendationer.
- 1177 Vårdguiden: Näring och hälsa – Sjukvårdens officiella information.
- EFSA (European Food Safety Authority): Scientific Opinion on Dietary Reference Values for vitamin D – För information om övre gränsvärden.